I Nordiska museets och Skansens arkiv och magasin finns tusentals föremål, berättelser, foton och böcker. Nu tas nästa steg i digitaliseringen så att allmänhet och forskare kan ta del av detta kulturarv samtidigt som särskilt utsatta föremål tryggas.
I MUSEERNAS ARKIV och magasin döljer sig tusentals rariteter. Vissa har ställts ut och uppmärksammats i närtid. Andra har legat gömda i decennier och nästan glömts bort. Med en riktad satsning från regeringen ges nu möjlighet att öka takten i digita liseringen och tillgängliggöra en större del av samlingarna via digitaltmuseum.se eller museernas egna plattformar. Betoningen ligger på objekt som är särskilt efterfrågade, hotade eller ömtåliga.
Digitaliseringen och 360-fotograferingen av Skansens hantverks- och museimiljöer ingår också i projektet. Nordiska museets ”Limasamlingen”, är en av Sveriges främsta skildringar av landsbygdsliv 1880–1938. De 3 000 negativen samlades in av Sven Johansson, som växte upp i Torgås och ägnade sitt liv åt att dokumentera sin hemtrakt. Han var själv fotograf och reste runt och samlade in äldre bilder från sin hembygd.
– Att öppna arkiven digitalt ger helt nya möjligheter för forskning och berättande, förklarar Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor på Nordiska museet. Vi kan bredda perspektiven på det svenska och nordiska vardagslivet genom tiderna och göra kulturarvet användbart för fler.
DOKUMENTATIONEN KRING Skansens vårfester är en annan prioriterad del. Dessa fester inleddes redan 1893 och blev snabbt folkliga och muntra tillställningar. Festligheterna rymde marknader, parader och musikunderhållning – ofta med prominenta gäster som såväl bemannade som deltog i de uppsluppna aktiviteterna. Vårfesterna hölls den 6 juni, dagen då Gustav Vasa utropades till kung 1523 och 1809 års regeringsform antogs som förstärkte maktdelningsprincipen från 1772 års regeringsform. Det skulle dock dröja till 1983 innan den 6 juni blev officiell nationaldag i Sverige.
Som Artur Hazelius beskrev det: ”Såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag”.
Plaggen från dessa vårfester finns bevarade och utgör grunden för klädkammarens samling. De och Skansens unika dräktsamling, bevaras och tillgängliggörs nu digitalt. Hantverksföremål, med start i skomakeriet på Skansen, ska också inventeras och digitaliseras. Här hittades exempelvis Karl XII:s skoläster som sparats för eftervärlden.
PARALLELLT MED fotografier och föremål tillgängliggörs även texter och andra dokument, som Årstafruns dagböcker från 1791–1839 ur Nordiska museets samling.
Årstafrun Märta Helena Reenstierna (1753–1841) var en svensk adelsdam som i nära 50 år dagligen förde anteckningar om sitt liv på Årsta gård utanför Stockholm. Hon umgicks med Bellman, födde åtta barn och drev ett stort herrgårdshushåll. Hennes skrifter utgör en ovärderlig historisk källa som levandegör vardagen på en herrgård under den gustavianska tidens slutskede – ett liv med glädje och sorg, enkla vardagssysslor och storartade gästabud.
I Nordiska museets arkiv finns kuriositeter som svartkonstböcker från 1700- och 1800-talet med dåtidens folktro och syn på läkekonst uppblandad med inslag av magi. Även dessa kommer det att gå att ta del av i digital form.
Fascinerande är också de så kallade bondedagböckerna. De sprider kunskap om bönders liv under tre århundraden. Räkenskaper, väderobservationer och personliga betraktelser, ofta skrivna med darrig hand vid lampskenet efter en lång arbetsdag, ger en intressant och mångfacetterad bild av livet som lantbrukare.
En intressant del av digitaliseringen rör arkivhandlingarna från de kvinnliga intendenter som arbetade vid Nordiska museet kring förra sekelskiftet. Dessa pionjärer inom museisektorn lämnade efter sig spår som berättar om både museihistoria och kvinnors kamp för att etablera sig inom kulturinstitutionerna.
DIGITALISERINGEN HANDLAR dock inte bara om att vi ska kunna ta del av det förgångna – den är viktig för vår samtid och framtid. Med AI-teknik och moderna analysmetoder kan forskare upptäcka samband som tidigare varit omöjliga att se. Skolor över hela landet kan använda materialet i undervisningen och allmänheten kan utforska sina rötter på nya sätt.
Genom det utökade stödet har museerna kunnat projekt-anställa museologer, arkivarier och fotografer.
– Vi har fått möjlighet att ge nyutexaminerade en värdefull väg in i kulturarvssektorn och samtidigt stärka vår kunskap, säger Ulrika Sundberg, chef för Skansen samlingar.
Över 15 000 fotografier och 200 000 dokumentsidor ur Nordiska museets arkiv och en stor del av de runt 220 000 objekt som finns i Skansens samlingar ska digitaliseras.
Det handlar om mänskliga öden, drömmar och vardagslivets små och stora ögonblick som nu träder fram ur arkivens mörker och kommer oss och framtida generationer till godo.
