NÄR MAKARNA Artur och Sofi Hazelius 1872 gör en resa till Dalarna slår det dem att allt de ser framför sig håller på att gå förlorat – hus, möbler, redskap, dräkter, smycken, sedvänjor, lekar och traditioner. Moderniseringen av jordbruket, industrialismens frammarsch och utvandringen till Amerika kommer att innebära att landsbygden avfolkas, och med det försvinner en kultur som funnits i hundratals år. Därför beslutar de sig för att grunda ett svensk etnografiskt museum, och att med hjälp av ”skaffare” rädda skatter från hela Norden.
Artur Hazelius är född i Stockholm 1833. Efter studenten läser han nordiska språk och disputerar i Uppsala. Därefter arbetar han som lärare i svenska och svensk litteratur. Sofi Hazelius, född Grafström, är född i Umeå, uppvuxen i ett bildat prästhem, språkkunnig, konstnärlig och musikalisk, men ingen av dem har någon förmögenhet.
Skandinavisk-Etnografiska samlingen på Drottninggatan i Stockholm öppnar i oktober 1873, och får senare namnet Nordiska museet. Tyvärr går Sofi Hazelius bort bara ett år senare, i barnsäng.
Med allt som ska sparas till eftervärlden blir lokalerna snabbt för trånga, och Artur Hazelius börjar planera för ett museum stort som ett slott på Södra Djurgården. Han tänker sig en rejäl borg med två inre gårdar och fyra hörntorn – ett för varje land; Danmark, Norge, Finland och Sverige. Island är ännu ingen egen nation.
Han tänker sig en rejäl borg med två inre gårdar och fyra hörntorn – ett för varje land; Danmark, Norge, Finland och Sverige. Island är ännu ingen egen nation.
BYGGET AV NORDISKA museet måste avbrytas flera gånger, eftersom både pengar, byggmaterial och arbetare saknas. Artur Hazelius tvingas vid ett tillfälle pantsätta sin hustrus smycken, men idéerna tar inte slut. För att realisera sina storslagna planer grundar Artur Hazelius 1880 vår föregångare Samfundet för Nordiska museets främjande. Redan efter ett år har man 4 000 medlemmar, varav många inflytelserika och välbärgade personer med stor förmåga att donera och att få anhöriga att bidra. Bland annat ordnar man ett populärt lotteri som drar in pengar till bygget av Nordiska museet. Under 1930-talet byter det första samfundet namn till Skansenföreningen. Under 1950-talet har Skansenföreningen 11 000 medlemmar, och den kommer att finnas kvar till 1970-talet, då den avvecklas.
EFTER EN RESA till England får Artur Hazelius en idé till ett friluftsmuseum, en sorts park dit man kan flytta hus från alla landskap i hela Sverige. Tanken är bevara och visa hur vi i levt och arbetat i olika delar av landet – rik som fattig. Det blir Skansen, som slår upp sina portar 1891 och genast blir omåttligt populärt. Inte bara i Sverige, utan detta världens första friluftsmuseum blir också en stor inspirationskälla i andra länder. Norge, Ostpreussen, Tyskland, Nederländerna, Österrike-Ungern, Ryssland och inte minst Storbritannien låter sig inspireras. Så småningom når ryktet om Skansen också länder på andra kontinenter, och intressant nog inspirerar Skansen alla politiska läger.
Efter en resa till England får Artur Hazelius en idé till ett friluftsmuseum, en sorts park dit man kunde flytta hus från alla landskap i hela Sverige, för visa hur vi levt och arbetat i olika delar av landet – rik som fattig.
1907 står palatset Nordiska museet ritat av arkitekt Isac Gustaf Clason äntligen klart, men då lever inte längre Artur Hazelius. Tyvärr heller inte makarna Hazelius son Gunnar Hazelius som efterträtt sin far. Istället följer en lång rad ”styresmän”, som fram till 1963 är chefer för både Nordiska museet och Skansen. Styresman Bernhard Salin får inviga det nya museet, och efter honom kommer Gustaf Upmark, som är den som tar initiativet till det som blir Nordiska museets & Skansens vänner!
